Forskning är en process som går ut på att inhämta information från diverse håll, presentera den, analysera den och slutligen dra slutsatser. Forskning kan bedrivas av såväl natur- som samhällsvetare men även av humaniora-utbildade individer såsom historiker och filosofer.

Varför pågår forskning?

Termen forskning spänner över ett vitt spann, och det står vem som helst fritt att forska. Ibland kan dock en viss utbildning krävas, för att få tillgång till den medicinska fakultetens provsalar i en viss stad måste du vara anställd eller studerande där.

Forskning pågår för att man vill få mer klarhet i ett visst ämne, exempelvis hur många som i Norrlands inland på 1700-talet hade färdats i båt eller hur man bäst optimerar en robots funktioner. Forskning behöver inte alltid leda till något genombrott heller, faktum är att det ofta krävs år av forskning för att finna sensationer. De flesta forskningsprojekt pågår inte längre än att man har ett projekt där man vet vad man letar efter, och sedermera presenterar sin upptäckt.

Oredlighet i forskning

Som i alla andra branscher och discipliner så fuskas det. Både nya forskare och mer seniora forskare fuskar. Det här kallas på juridiskt fackspråk för “oredlighet i forskning”. Det kan handla om att man intervjuar personer som inte existerar, medvetet använder fel utrustning, spenderar de anslag man får för att bedriva forskning till annat med mera.

År 2020 väntas den svenska riksdagen utfärda en en ny lag som ska göra kraven på redlighet i forskningen strängare.

Vem kan bli forskare?

I princip kan de flesta bli forskare om de så önskar det. På högstadiet och gymnasiet (de senare skolåren) får man särskilt i naturvetenskapliga ämnen lära sig om forskning samt göra egna experiment. Man kan dock forska i samtliga ämnen som lärs ut i skolan, även om efterfrågan på forskning är klart störst inom medicinska- och tekniska områden.

Kvinnor och män åtskiljs inte utan alla är lika välkomna att söka till en utbildning och därigenom börja forska.

Finns det onödig forskning?

Det är upp till betraktaren själv att avgöra. En person tycker kanske inte att det är så nödvändigt att undersöka tungan på en groda i Amazonas, medan den som håller i projektet anser det vara fullt rimligt. Forskning som gymnasieelever gör är i majoriteten av fall högst onödiga då inget ny information framkommer. Det förtar dock inte det faktumet att elever genomgår en läroprocess när de skriver rapporter och uppsatser, vilket är meningen med gymnasiets läroplaner.

Är det svårt att forska?

I början är det ovant för alla, och därför gör många misstag. Därför brukar man ha en handledare som kan hjälpa en på traven. Många etablerade forskare gillar inte att skriva själva uppsatser medan vissa har svårt för att genomföra intervjuer på ett avslappnat sätt.